Annelis

Sitter och glor på being human, standard för mig att sitta med en serie...

Har precis avslutat en skoluppgift och känner att jag har åstakommit lite idag för en gång skull! Besökte en bostaduthyrare för att ställa frågor om hur man kanske kan få tag på en bostad tidigare men det gav tyvärr inte så mycket. Jag har även varit och tränat för första gången på två månader och utan att ha någon att träna med. Blev imponerad av mig själv. 

 

Huvudet snurrar fortfarande av tankar dagarna långa och jag vet inte riktigt vad jag ska göra av dom.. Jag är lite förvirrad och vet inte hur jag ska hantera det. Inte finns det någon lösning heller. Och jag kan inte riktigt förklara dom tillräckligt för att prata med någon kompis om det heller. 

 

Så, där har ni mitt liv i ett nötskal. serier och förvirring. Det löser sig till slut, eller så blir huvudet för fullt och gör att jag kan skjuta ifrån mig dem till slut. 

 

Tankarna alltså!

Blev inspirerad av kimberly som börjar blogg (igen) och tänkte att jag skulle kika in på min egen blogg.

Här har jag inte varit på ett och ett halvt år. Jag tänker inte gå in på allt som hänt sen jag skrev sist utan börjar på nytt. 

 

Jag heter Anneli och pluggar till kostvetare på umeå universitet.

 

Denna kväll snurrar huvudet av tankar, tankar som jag inte känner att jag kan skriva ner här tyvärr. Det är sånt som händer när jag spenderat en hel dag med bara mig själv som sällskap, jag blir lite galen och går vilse i mitt eget huvud. 

 

Annars är livet rätt bra för min del!

Jag vet att det är lite sent men jag kom på ett nyårslöfte idag, jag kan ha haft samma nyårslöfte förut men den här gången menar jag allvar. 

Löftet är att lära mig att göra saker själv, typ sätta mig på ett fik eller åka in till stan för att kolla i affärer utan att vänta på en buss eller person medan jag gör det.

Någon gång här framöver tänker jag gå på bio själv vilket jag personligen tycker verkar sjukt läskigt. 

 

Vi får se hur det går med skrivandet här framöver, om jag känner att jag måste ta mig ut ur mitt eget huvud kanske jag kommer tillbaka. Det kändes tryggare att skriva på den här bloggen eftersom färre personer känner till den och ingen besöker den.